Pasi

Uzanto:
Pasvorto:

Spelmanslåtar:

Skandinave

  1 2 3 4

ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 1. POLSKA efter Dalfors:
<{Polso laŭ Dalfors}>
<1,8:3, [Do]=D, /5 7 6, Violin> (#T: (#1: *(*/nDooMi SoLalSoFa MiSo /ldodre mi+So i /[mifa]miiremi '1s: * fala mifa. '1 /remireTi doSo MiiSo) '1 /remilreTi do+Do o '2 /remireTi do ov[mi+So])(#2: (/nmiilfalmi reelmi faahTi /lredo lTido miSo)* * /SooFa ReFa '1LaFa '2LaaFa * /Fal:[SoFa]Mi Do.dMi '1 xSo '2 Soohmi /lreehdo Tido reehfa /llaah[Ti+re] re+Ti do)*)*0
#S
<&: Dalfors, av vilken Timas Hans lärt sig denna polska, kallade den för "Toknacken", efter en Morakarl, som hade detta öknamn. Enligt Dalfors skulle Toknacken, som var född i mitten av 1700-talet, själv ha gjort polskan.

&e: Dalfors, de kiu Timas Hans lernis ĉi polson, nomis ĝin ”Tukna-ken”, laŭ Muraano, kiu havis tiun kromnomon. Laŭ Dalfors, Tuknaken, kiu naskiĝis meze en la 18-a jarcento, mem faris la polson.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 2. POLSKA efter Dalfors:
<{Polso laŭ Dalfors}>
<1,8:3, [Do]=C, /5 7 6, String Ensemble 1> (#T: (#1: hv[Re+SO] ('1/nDo '2 /DoDo * lMiiDoMi SooMiSo /dooSodo miidomi so /la '1 lalsomiso '2 sollalsomiso * falmifare /dolTidomi '1 reldoTiLa SolFaMiRe '2 re do+Mi)* (#2: * (/Dnd[So+SO]h * so 'DO /la laahso lla /mifa7 [sofa3][milfa] reeTi /SoTire so '1 So+SO /ld[o]h '2 o) (faal[sofa]lmi * redo TiLa /SolFiSoTi re '1 Ftso7mi /lfaami) '1 do+Mi '2 [do+Mi]h))*

<&: Även denna polska skulle leda sitt ursprung från "Toknacken".

&e: Ankaŭ ĉi polso trovus sian originon ĉe ”Tuknaken”.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 3. POLSKA:
<{Polso}>
<2,2:3, [Do]=D, /4 7 6, Glockenspiel> (#T: (#1: hSo /[do+Do][hmi] lsoohfa llaahso /smih do oSo /ldoohmi lsoohfa lladfa /xre e)* (#2: hhnrelmi /lfaasolfa lmifa reeTi /lSooTi remi faami /lfaaso lmifa reeTi /lSooTi re emi /lfaahso lafa soohdo /lTido s:remireTi. doh)*)* #S

<&: Efter en gammal Rättviksspelman, som benämndes "Misarus".>

<&e: Laŭ malnova Retvika muzikisto, nomata ”Misarus”,>

<&: Första satsen spelade Timas Hans även i en annan version, som han dock ansåg tvivelaktig, ty den bragte ju hela låten i baktakt. Denna version tedde sig sålunda:

&e: La unuan frazon Timas Hans ludis ankaŭ en alia maniero, kiun li tamen opiniis erara, ĉar ĝi ja igis la tutan melodion en mismaltakton. Tiu versio tiel aspektis:

(#1: <2,2:, [Do]=D> * eSo /ldoohmi milso soohfa llaahso smih do oSo '1 ldoohmi milso soohfa llafa re e '2 ldomi milso sofa llafa xre eh)

&: Som man torde finna medgiver denna version ej någon ordentlig taktindelning. Antalet taktdelar, tjugosex, låter sig nämligen ej jämnt uppdelas med tre. Felet med denna version ligger säkerligen däri, att tonen d=[do] på sjätte och tolfte taktdelarna förlängts, så att den erhållit en punkterad fjärdedels, i stället för en åttondels nots tidsvärde. Första satsen i denna version skulle således rätteligen lyda så här:
&e: Kiel oni trovus, ĉi version e permesas iun bonan takt dividon. La nombro da takteroj, dudek ses, nomo ne lasas sin dividi je tri. La eraro pri ĉi versio kuŝas certe en tio, ke la tono d=[do] en la sesa kaj dekdua takteroj longiĝis, tiel ke ĝi akiris la daŭron de punktita kvaronnota anstataŭ de okona noto. Do la unua frazo en tiu versio ĝuste sonus ĉi tiel:
(#1: <2,2:3, [Do]=D, /4 7 6> * eSo (* /ldoohmi milso soohfa '1 /llaahso smih doohSo) '1 /llafa re '2 /llaahfa xre eh) #S

I denna lydelse kommer också satsens avslutning i bättre överensstämmelse med dalpolskorna av åttondelstyp, än vad förhållandet är med den allra första versionen, vars sista takt (av första satsen) nu endast innehåller själva avslutningstonen (e=[re]). För övrigt är det en hos de gamla spelmännen mycket vanlig företeelse att i mitten och i slutet av en sats åstadkomma en vilopunkt genom att förlänga en ton till dess dubbla tidsvärde eller mera, en slags fermat alltså. Jmfr. anmärkning vid n:r 70.

En ĉi tiu sonigo ankaŭ la finigo de la dua frazo pli bone akordiĝas kun la dalekarlaj polsoj de okona tipo, ol faras la plej unua versio, kies lasta mezuro (de la unua frazo) nun enhavas nur la finan tonon mem (e=[re]. Cetere estas ĉe malnovaj muzikistoj tre ofta fenomeno ke en mezo kaj en fino de frazo fariĝas ripoza punkto per longigo de tono al ĝia duobla daŭro aŭ pli, do iaspeca fermato. Kp rimarkon je n-ro 70.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 4. POLSKA efter Dalfors:
<{Polso laŭ Dalfors}>
<1,8:3, [Do]=D, [Fe]=11/8, /5 7 6, Synth Voice> (#T: (#1: * iMi /lLaaTi do dooreldo /Tiil[doTi]La CrTih TiDnTi3 /dolTiLaSi LaTi dore /mifamire mi do /ldooreldo lTi so /lsoofilso llaso fimi /fi TiiTi ssosso /filsofire '1 d4mi '2 xd4d0mi) (#2: 2* i[dolre] /ndolTildold4mi Crlah [la]Dnlaahso /lti soh '1 solfel[sofe] /mi '2 soohfa /lmi * do doTi /lreldo '1 [dolre]ldolTi [do]lTiil[LaTi]2 '2 dolTi Ti /dolTiLaSi LaTi dore /[miilfa][mire] mi do /[dolre]ldoolTildo re Ti /TilSilMilSi xd4d0La)*)* ah #S
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 5. POLSKA efter Dalfors:
<{Polso laŭ Dalfors}>
<1,87:3, [LA]=D, [De]=33/32, [Fe]=11/8, /4 8 6 /5 7 6, French Horn> (#T: (#1: MilFiTiFi /La+LA (#p: DolMiDoTI LAlTIDoRe /sMisMi SolFelMiRe Fel[SoFe]Mi) /lDnMiSi lsLaTi ldoTi /mido lTiLa SilLaTiSi /La DolMiDoTI LAlTIDoRe /MiMi SolFelMiRe [Fe+Re]l[SoFe]Mi /lDnMiSi lsLaTi ldoTi /milreTiSi La)* (#2: hnxLA /lxDnLAmi * milreTire sdoSo /lDnSofa falreTire '1 srelsdo /domi '2 do /Tido3mi4 lmilredoTi reldoTiLa /SilLaTide TilLaSoFi xMi /[MilFilSi]lDn[La+LA] #p /lMiiFilSi lLaTi domi /milreTiSi La)*)* #S
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 6. POLSKA efter Dalfors:
<{Polso laŭ Dalfors}>
<1,87:3, [Do]=D, /4 7 6, Ocarina> (#T: (#1: anTi * /l[do+Do]ofa lso+So ofa /lsoolmi re [fal]milrelmilre /doohmi so ofa '1 /llaaso fare lmiihTi '2 /llaahsso fa)* (#2: anre /l:fasofami. doohre lmifaa /soolmi d4re e[re+So] /lDn[mi+So+Do]ore Ti do /d4rel[re+So]o mi ire /lfalmi doohre lmifa /soolmi d4re e[re+So] /lmiilre SoohTi ldoohre /relmii do)*)* oh
<&: Dalfors' farfar skall ha spelat denna polska redan i sin ungdom. - En fin gammal polska med de grannaste vallåtstoner.

&e: Onidire la avo (patruĉa patruĉo) de dalfors ludis ĉi polson jam en sia junaĝo. – Malnova eleganta polso kun plej belegaj paŝtmuzikaj tonoj.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 7. POLSKA:
<{Polso}>
<2,2:3, [Do]=D, /4 7 6, Viola> (#T: (#1: onFa * /lMiiFa SoLa lSoFa /lMiiSo domi so '1 /lDnso fami lredo /faasolfa lmire doFa '2 /la faami lredo /falreTi do)* <[do:So]>(#2: ondo /lmi * dooSo MiDoMi /So MiiDo SODoMi /So FaaRe TIlSOTIRe '1 /Fa MiiRe Do /mi '2 /FaReTI Do)*)* oh
<&: Denna polska är tämligen allmänt känd och för övrigt även utkommen i tryck, dock i något avvikande versioner. Enligt Timas Hans skall den härstamma från Mora och ha till upphovsman den namnkunnige spelmannen Hins Lars från Östnor, Mora. Någon mera vördnadsvärd ålder har denna låt tydligen icke. Den förefaller t.o.m. något påverkad av modern dansmusik. I tryckta versioner av denna melodi förekommer något för gamla låtar så främmande som en kromatisk figur:

&e: Ĉi polso estas sufiĉe ĝenerale konata kaj cetere ankaŭ eldonita prese, kvankam en iomete malsamaj versioj. Laŭ Timas Hans ĝi fontus el Murao kaj havus originulon la faman muzikiston Hins Laŭrentev el Ostnur, Murao. Ian pli riverencindan aĝon ĉi tiu melodio konkludeble ne havas. Ĝi ŝajnas eĉ iom influita de moderna danca muziko. En presitaj versioj de ĉi melodio troveblas io por malnovaj melodioj tiom fremda kiom kromata figuro:

(#: <:3> /mi dooLa FaSoSi /La)
osv.
Hins Lars och hans broder Hins Anders, som förvisso kunde gammallåten, och voro förträffliga spelmän av det gamla goda slaget, hade likväl, egendomligt nog, på sin repertoar under benämningen polskor åtskilliga melodier, som snarare voro hänförliga till fullt moderna mazurkor.

ktp.
Hins Laŭrentev kaj lia frato Hins Andrev, kiuj certe sciis malnovsonon, kaj estis ekscelentaj muzikistoj el la bona malnova speco, havis tamen, strange, en sia repertuaro sub la nomo svedaj polsoj multnombrajn melodiojn, kiuj pli estus konsidereblaj kiel tute modernaj mazuriaj polsoj.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 8. POLSKA efter Stor-Mats (eller "Skifva") från Östanvik, Ore:
<{Polso laŭ Granda-Matev (aŭ ”Sĉiva”) el Östanviko, Ore}>
<1,93:3, [LA]=D, /8 16 12 /9 15 12, String Ensemble 1>(#T: (#1: avdo /nmi dol[redo]lTi sSisLa /Tildo LaTi Si /[doolre][doTi] LalSo sMisFa /LalSo MiFa Re /Re SolLaSoFa MiRe /DolTIDolMi ReelMi Do /mi dolTi sSisLa /Tildo LaTi Si /doolTi LalSo sMisFa /LalSo MiFa Re /Re SolFa MiRe /DolTIDolMi ReTI Do) (#2: * /nSO+TI DolTIDoMi ReeTI /lvSOOTI lDolTIDoRe Mi /SO DolTIDoMi ReeTI /lvSOOTI lDolTIDoRe xMi /[SoolFa][MiRe] FtxMi ih /MiiSi lLaTi dolTildolre /smi sSo oh /So+TI dolTidomi reeTi /SooTi dolTidore mi /iiremi sfasre mi /vdoo[mildo] lTiLa SiLa /TiSii La '1 ah '2 a[]))*12
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 9. POLSKA av Dalfors; "Sammeles Annas brudpolska:
<{Polso laŭ Dalfors; Nupta polso de Sammles Anna}>
<1,8:3, [LA]=D,[Fe]=11/8, /5 7 6, Synth Voice> (#T: (#1: * (hvMi * /LalTilLaSi MiilFa RelMii /DolLADoMi SiilLa '1 xTildoo /LalTilLaSi MiilFa RelFaa /4 dMidDo TI I '2 Tildoo /LalTilLaSi Miihre ldoTi /8 LalSi La+LA) '1 ah '2 a) (#2: * (* /nl[ReMiFa]lMi miih[femi] reTi /dolTildolmi re mi /feere miTi dolTildolre '1 /4 miildo d4Ti i '2 /8 milsSi La) '1 a '2 ah) (#3: hvTi * /nrelmilreldo LaahTi SilMii /LalSilLaldo Ti iTi /dolTildolmi reTi '1 ldoTi /LalSilLalTi dolree Ftd4Ti '2 ldosLa /SiLa TilSi La)*)*22

<&: I likhet med andra framstående äldre spelmän hade Dalfors för sed att, när han skulle spela vid bröllop, fägna bruden med en av honom för ändamålet komponerad polska. När sålunda "Sammeles Anna" i Dalbyn, Ore, år 1855 firade sitt bröllop, hade Dalfors till hennes ära diktat ovanstående polska, vilken därför bär namnet "Sammeles Annas brudpolska". Den är rörande vacker, och man hade lätt att förstå Timas Hans, då han omtalade, att det ofta, när han spelade denna polska, kom för honom, att Dalfors måtte ha varit mycket fästad vid Sammeles Anna.>

<&e: Simile kiel aliaj elstaraj aĝaj muzikistoj Dalfors kutimis, kiam li estis ludonta ĉe nupto, donaci al la novedzino polson de li komponitan por tiu celo. Kiam tiel do Sammles Anna en vilaĝo Dalbyn, Oreo, en jaro 1855 festis sian nupton, Dalfors je ŝia honoro faris ĉi supran polson, kiu tial portas la nomon ”nupta polso de Sammles Anna”. Ĝi estas kortuŝe bela, kaj oni facile komprenis Timas Hans’on, kiam li rakontis, ke ofte, kiam li estis ludanta ĉi polson, lin kaptis la penso, ke Dalfors devus esti tre korinklinita al Sammles Anna.>

<&: I polskan höras tydliga valltoner, "djurhornslåt", såsom Timas Hans riktigt nog påpekade. Man lyssne särskilt till första och andra satsens fjärde och åttonde takter, huru tonerna i dessa liksom i fjärran spörja och svara varandra. - Polskan är av intresse även genom sin avslutande tredje sats.
När Timas Hans spelade upp låtens första takter med deras typiska accentförskjutningar och egendomliga betoningar, hade jag till en början en smula svårt för att kunna lyssna ut, hur den rätteligen skulle noteras och indelas. För att riktigt förvissa mig om dessa takters rytmiska gestaltning gjorde jag, som jag alltid brukat göra vid sådana brydsamma tillfällen, innan jag kommit helt under fund med vederbörandes spelsätt, och nu som alltid med åsyftat resultat: jag bad Timas Hans sjunga de första takterna, och då tedde de sig så här:

&e: En la polso aŭdeblas klaraj paŝtaj tonoj, ”bestokorna sono”, kiel Timas Hans prave konstatis. Oni aŭskultu precipe al la kvaraj kaj okaj mezuroj de la unua kaj dua frazoj, kiel la tonoj en tiuj kvazaŭ el distanco demandas kaj respondas unu al la alia. – La polso estas interesa ankaŭ pro sia fina tria frazo.
Kiam Timas Hans ludis la unuajn mezurojn de la peco kun iliaj tipaj akcentaj ŝoviĝoj, mi komence havis malfacilon kapabli elaŭskulti, kiel ĝi ĝuste notiĝu kaj dividiĝu. Por prave certiĝi pri la ritma figuriiĝo de tiuj mezuroj mi faris tiel, kiel mi ĉiam kutimis fari je tiaj embarasaj okazoj, antaŭ mi tute komprenis la ludmanieron de la koncernato, kaj nun kiel ĉiam kun celita rezulto: mi petis al Timas Hans kanti la unuajn mezurojn, kaj tiam ili aspektis ĉi tiel:

(#: /LaSi MiFa ReMi /DoMi SiLa Tido ....)>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 10. POLSKA efter Dalfors:
<{Polso laŭ Dalfors}>
<1,87:3, [La]=A, [De]=33/32, /4 8 6 /5 7 6, Harmonica> (#T: (#1: []vFa /nMiiRe DelReMiFa sSosLa /sTisdo La So /FaaMiRe DilReMiFa SooLaSo /FalMiReMi FalMi FtMi[])* <[La:Do]>(#2: []vDo * (* s:/nMiSo FaLa MiSo. '1 /SooFa RelFaReTI Rel[MiRe]lDo '2 /FalMiFaLa) '1 sLasSo So+SO '2 So do /TiiSoTi Lal[TiLa]SoFa [MilFa]lMiReDo /TIlDoReMi Rel[MiRe]lDo Do[])*)*11
<&: Timas Hans betecknade denna låt som en äkta Orepolska.>

<&e: Timas Hans karakterizis ĉi pecon als vera Orea polso.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 11. POLSKA från Boda, efter soldaten Jöns Erik Andersson Köpman:
<{Polso el Budao, laŭ la soldato Jöns Jerk Andridov Ĉepman}>
<1,93:3, [LA]=D, [Fe]=11/8, /9 15 12 /10 14 12, Vibraphone > (#T: (#1: */MiihSi '1 lLaaTi '2 lLaTi * l:doTidore (/mih. [miDnlmi2][hdo] l:Tidore)* /lmi. dolTi SiLa /Tildo hsLaahSo '1 lMiFa /sRe Mi i '2 lMiSo /SilLa La a)* (#2: * /SInDnxLA7 '1dol[redo]lTi '2dolTi * SiLa /Tildo '1 LaSo MiihFa /ReehFa lMi MI '2 LalSi MiihSi /sLah La a)* (#3: 3* /DonlTI7 DolTILASI LA /DolMii ReeFeRe '1,2 Mih '3 i '2,3 /Si Laahdo lTiSi /La remireTi doredoLa '2 /dTidSi Mi i '3 /TiSii La+LA ah)* (#4: /'1SinlLa7 '2Sinln5[La?MI]7 * re mi /iso omi ire /eTi dolTidomi remireTi /doLa TilSi '1Mi '2La)* (#5: '1 /[SinlLaa][milre] ldo ooreldo '2 DnMiimilre ldo oomildo * /lTiLa LalSi SilLa /Tildo '1 [dolreldoo][TiLa] TiSi /SilMi xMi i '2 LaLa SiSi TIlRiFiRi sMiiMiDi sLAADolTI /MIlSI TIlSI LA A)*)*
<&: Timas Hans Hansson sade sig med förkärlek spela denna polska, när han riktigt kom sina tag. Den benämndes därför också "Timas Hans' polska". Vem han hört polskan utav första gången, kunde han icke bestämt säga, men han hade hört berättas, att den skulle leda sitt ursprung från en gammal spelman, som dog i mitten på 1800-talet, Jöns Erik Andersson från Boda, Rättvik, soldat under namnet Köpman. "Emellertid", tillade Timas Hans, "har jag allt själv efterhand ökat på den lite, ty jag har så länge jag minns varit förtjust i den".>

<&e: Timas Hans Hansidov diris ke li kun favoro ludas ĉi polson kiam li vere estas en plena agado. Ĝi tial ankaŭ nomiĝis ”la polso de Timas Hans”. De kiu li unuafoje aŭdis la polson, li ne povis certe diri, sed li aŭdis rakontite, ke ĝi fontus de malnova muzikisto, kiu mortis meze en la 19-a jarcento, Jöns Jerk Andridov el Buda, Retvik, soldato sub la nomo Ĉepman (”Komercisto”). ”Tamen”, aldonis Timas Hans, ”mi ja mem iom post iom pliigis ĝin, ĉar tiom longe kiom mi memoras mi ŝategis ĝin”.>

<&: Polskans avslutning kommer som en fullständig överrumpling och gör ypperlig effekt. Låten har ju genom alla satserna hållit molltonen, och minst av allt är man beredd på vad som komma skall när den i sista satsens näst sista takt utan ringaste omsvep kastar sig över från d-moll till a-dur, för att ögonblicket därefter övergå till och sluta i d-dur.>

<&e: La fino de la polso venas kiel kompleta surprizatako kaj eminente efikas. La peco ja tenis minoran tonon tra ĉiuj frazoj, kaj malplej oni pretas je tio kio venos kiam en la antaŭlasta mezuro de la lasta frazo sen eĉ ombro de ĉirkaŭkaŝo transĵetas sin de d-minora al a-majora, por en la posta momento transiri al kaj finiĝi en d-majora.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 12. POLSKA från Ore:
<{Polso el Ore}>
<2,2:3, [Do]=G, [Tu]=7/4, /5 9 7 /6 8 7, Cello> (#T: (#1: hnFa /lMi * sDoohMi lReFa /Mi sDoohd4Re lDoMi '1 /So oFa lMiRe /Mi '2 /Re sTIIhRe lTIRe /So o)* (#2: hnLa /lTuudolTi lsLa Fi /[FilSol]Fi So oLa /lTuudolTi lsLa Fa /Fa xRe e /xRe La FiSo /Laado lTuh La /SooFa lMiRe Do /ReTI So oTi /lLa FaSo Lado /TuudolTu lLa SoohFa /lMiRe Do hMi /lReTI Do+DO)*)*
<&: Denna låt benämndes "Hampus Anders' polska" efter en gammal Orespelman med samma namn.>

<&e: Ĉi peco nomiĝis ”polso de Hampus Andrev” laŭ malnova Orea muzikisto samnoma.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 13. POLSKA kallad "Bergtrollets polska":
<{Polso nomata ”Polso de la monta ogro”}>
<&: Notskriften var svårtolkad när det gäller tonart. Den tredje tonstavningen nedan är riktigast, men innehåller ett tonartsbyte.>
<1,87:3, [LA]=D, [Ri]=75/64, /5 7 6, Choir Aahs> (#T: (#1: hnRi /ld4MiiSo sTiilreTi doohTi /LalSiLado sTi[hhdolTi] LaahRi /ld4MiiSo sTiilreTi dooTi /LalSiLado sTiidolTi Laad4TilLa /Sih xRi)* (#2: (hnRi /lxMiSi Ti mi Rn:/Tilrilfilri Ftmi.)* iTi /dolTidomi rel[mire]Tire dol[redo]TiLa /SilLaTiSi La+LA)* Ah)*11
<1,87:3, [Do]=C, [Di]=25/24, /5 7 6, Choir Aahs> (#T: (#1: hnSi /ld4Laado smiilsomi faahmi /reldirefa smi[hhfalmi] reehSi /ld4Laado smiilsomi faami /reldirefa smiifalmi reed4milre /dih xSi)* (#2: (hnSi /lxLadi mi la Rn:/milsiltilsi Ftla.)* ami /falmifala sol[laso]miso fal[sofa]mire /dilremidi re+Re)* eh)* >
<1,87:3, [La]=A, [Di]=25/24, [Ri]=75/64, / 4 8 6 /5 7 6, Choir Aahs> (#T: (#1: hnSi /ld4Laado smiilsomi faahmi /reldirefa smi[hhfalmi] reehSi /ld4Laado smiilsomi faami /reldirefa smiifalmi reed4milre /dih xSi)* <[Re:LA]>(#2: (hnRi /lxMiSi Ti mi Rn:/Tilrilfilri Ftmi.)* iTi /dolTidomi rel[mire]Tire dol[redo]TiLa /SilLaTiSi La+LA)* Ah)* #S
<&: Om denna polska berättade Timas Hans följande. En gammal spelman från Dalbyn, av Knuter Jons släkt, Timas Hans' sagesman, hade i sina drängaår - omkring år 1840 - en dag varit till skogs, uppe vid några fäbodar, Hedbodarna, för att lägga in sitt hö. Det blev skumt, innan han vart färdig med sitt arbete, och han beslöt att ligga kvar däruppe över natten. När han legat en stund utan att kunna få sömn, började det låta vallhorn östan för berget. Han visste att varken vallkullor eller annat folk fanns i närheten och han kände på sig, att låten kom från något bergtroll. Han lyssnade noga och lärde sig nu denna polska. - Bergtrollet började en annan melodi, en marsch, men den hann han inte lära, ty trollet avlägsnade sig och tonerna dogo bort i fjärran. Men polskan gick aldrig ur hans minne. - >

<&e: Pri ĉi polso rakontis Timas Hans jenon. Maljuna muzikisto el vilaĝo Dalbyn, el la parencaro de Knojtar Juga, la dirinto al Timas Hans, estis en siaj servistaj jaroj – iam ĉirkaŭ jaro 1840 – iun tagon arbare, supre ĉe kelkaj paŝtejbudoj, Hedbudoj, por enmeti sian fojnon. Malheliĝis, antaŭ ke li pretis pri sia laboro, kaj li decidis resti por tie dormi la nokton. Kiam li kuŝis iom da tempo sen povi ekdormi, komencis soni paŝta korno oriente de la monto. Li sciis ke nek paŝtistinoj nek aliaj homoj estis en la proksimo kaj li sentis, ke la sono venis de iu monta ogro. Li aŭskultis atente kaj tiam lernis ĉi polson. – La monto ogro komencis alian melodion, marŝon, sed tiun lerni lin e havis tempon, ĉar la ogro malproksimiĝis kaj la tonoj formortis en foro. Sed la polso neniam eliris de lia memoro. - >

<&: Polskan har underbart härliga vallåtstoner. Hade den icke så förnämt ursprung, skulle man vilja göra den anmärkningen, att första satsen har ett udda antal takter. Det kan ju också hända, att drängen hört fel och att bergtrollet spelat låten med jämna antal takter, även i första satsen. Men eljest förringas en polskas värde ingalunda därav, att den har udda antal takter; i många fall är man böjd att säga tvärtom.>

<&e: La polso havas mirinde belajn paŝtsonajn tonojn. Se ĝi ne havus tiom noblan originon, oni volus fari tiun rimarkon, ke la unua frazo havas malparan nombron da mezuroj. Eblas ja ankaŭ, ke la servisto aŭdis erare kaj ke la ogro ludis la pecon kun para nombro da mezuroj, ankaŭ en la unua frazo. Sed alie la valoro de polso neniel malmultiĝas pro tio, ke ĝi havas malparan nombron da mezuroj, en multaj kazoj oni inkliniĝas diri malon.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 14. POLSKA kallad Berg-Kirstis polska:
<{Polso nomata la polso de Monta Kristinav}>
<2:3, [LA]=D, [Se]=99/64, [Ri]=75/64, /10 15 12 /11 14 12, French Horn> (#T: (#1: aMi /ndooreldo lTi La /SilLalSilFi Mi ReehMi /Do[Mi+LA] So LaaTi l:/doredoLa. [Ti+Mi+TI]5h)* (#2: aRe /nxMiiTi ldoTi dore /miilfalmi lreTi SiRi /lMiiSi lLaSi lLaTi /doomildo lTiSe Mi /doo[reldo] lTi LaahSi /MiiSiTi Ftmi iTi /lreemilre ldoTi LaSi /SilLa La+LA)*)*11 ah
<&: Berg-Kirsti är en omskrivning för bergtroll. Även denna låt kommer nämligen från trollen, berättade Timas Hans. Ett par vallkullor hade hört bergtroll spela den en natt i vallskogen och då lärt den. Också nu hade instrumentet låtit som vallhorn.>

<&e: Monta Kristinav estas ĉirkaŭskribo pri monta ogro. Ankaŭ ĉi peco nome venis de la ogroj, rakontis Timas Hans. Duopo da paŝtistinoj aŭdis montogrojn ludi ĝin iun nokton en la paŝta arbaro kaj tiam lernis ĝin. Ankaŭ tiam la ludilo sonis kiel paŝta korno.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 15. POLSKA efter Dalfors:
<{Polso laŭ Dalfors}>
<1,87:3, [LA]=D, /4 8 6 /5 7 6, Reed Organ> n5 hDo lMinDo (#T: (#1: * (* l:/TI[DoTI]LAA. SILA TIDo l:/ '1TI[DoTI]LASI '2TIIlLAlSI * lLADo Mi /iSi lLaTi '1 ldooTiLa / SilLaTiSi LaMi ReDo '2 dol[redo]TiLa /SilLaTido) '1 Til[doTi]LaSi LaDo '2 TiiLaSi La[]) [<LA:Do>](#2: [][hmi] * (* /nmilfalmilre doTi '1 [LalTi]lLa /relmilreldo TiiLal[TiLa] So /dolreldolTi dore mido /relfillalfi so ofa '2 La /relmilreldo TiiLa So /LalTilLalSo FaMi FaSo /LaTi lsdoMi lsFaDo /TIDo RelSOO) '1 DovCrmi '2 Do))*11
<&: *[n5] Figuren i början, framför dubbelstrecket, är en slags introduktion, som förekom blott vid första satsens föredragning första gången. Vid varje omtagning börjades sålunda omedelbart efter introduktionen.>
<&e:
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 16. POLSKA från Ore:
<{Polso el Ore}>
<1,87:3, [LA]=D, [Di]=25/24, /4 8 6 /5 7 6 /5 7 6 /4 8 6, Tremolo Strings> (#T: (#1: hDo /lLAADoMi LaaSi lLaaTi /'1do[reldolTi] '2dolTi * d4Ti iLa /LaSo SolLalSolFa MiihRe '1 /lFaMi DniihDo TISO /lMI '2 /FalxMi xFtMi)* <[Mi:La]> h (#2: []nSi /lLa * <&: Detta [la] skall nog vara ett [mi], sedan byter satsen tonart: [miifami sresTi /dolTidomi relmireTi sdosLa....]>laatilla ssosmi /falmifala sollasomi sfasre /so milsomidi LaadiLa '1 /4SiTiiSi LaahFi MilSoMiDi /LA '2 /SilTii xLa a[])*)*11
<&: Efter "Trafvarn" och "Pisten", två gamla Orespelmän, som Timas Hans en gång i sin ungdom hörde spela polskor tillsammans.>

<&e: Post ”Travarn” kaj ”Pisten”, du malnovaj Oreaj muzikistoj, kiujn Timas Hans iufoje en sia junaĝo aŭdis kune ludi polsojn.>

<&: Polskan är högeligen intressant, särskilt genom sina tonartsväxlingar i andra satsen. Man lägger också gärna märke till den synkoperade triolfiguren i satsens fjärde takt.>

<&e: Ĉi polso estas ege interesa, precipe pro siaj tonalŝanĝoj en la dua frazo. Oni volonte rimarkas ankaŭ la sinkopitan trioletan figuron en la kvara mezuro de la frazo.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 17. POLSKA efter Dalfors:
<{Polso laŭ Dalfors}>
<1,87:3, [LA]=D, [De]=33/32, [Fe]=11/8, /9 15 12 /10 14 12 /11 13 12 /9 15 12, Celesta> (#T: (#1: nLa[TilLalSi] ls[Mi+LA][LA+MI] do /Ti[dolTilLa] SilMii reelmi /domildoLa TirelTiSi LaaTi /ldooTiLa LalSiTiSi Mi /LaTilLalSi [Mi+LA]l[LA+MI] do /TidolTiLa SilMii reemi /domildoLa TirelTiSi LalSiLado /milreTiSi SilLa La)* (#2: * /nmiideLa delLademi ssosmi /reeTiSi MilSiTire sfesre /miidoTi LalSiLaTi dolTidore /mildoTiLa '1 LalSiTiSi Mih '2 SilLa La)*)*
<&: Denna polska hade Dalfors lärt av någon utav de äldre Orespelmännen.>
<&e: Ĉi polson Dalfors lernis de iu el la pli aĝaj oreaj muzikistoj.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 18. POLSKA efter Dalfors:
<{Polso laŭ Dalfors}>
<2,2:3, [LA]=A, [De]=33/32, [Se]=49/32, /2 4 3, Soprano Sax> (#T: (#1: []nSI /LAADo Mi FaMi /Re Si La /do La SoFalMi /ReelFa xMi i[])* (#2: []nRe /lMi La La /Faaldo So So /ReehMi Fa FalLaFalMi /ReehMi De eSI /lLAADo Dn:Mi Mi. /FaaMi Re [Rel:Mi]Re[DoRe]. /Mi Do DolReDolTI /SEElTI xLA A[])*)*
<&: Enligt Dalfors hade denna polska spelats av Knuter-Jon, och således redan tidigt på 1700-talet.>
<&e: Laŭ Dalfors ĉi tiun polson ludis Knojtar Juga, kaj do jam frue en la 18-a jarcento.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 19. POLSKA. Kallad "Knuter-Jons polska" och enligt Dalfors' uppgift komponerad av Knuter-Jon själv:
<{Polso. Nomata “Polso de Knojtar Juga” kaj laŭ informo de Dalfors komponita de Knojtar Juga mem}>
<2,2:3, [La]=G, /5 7 6 /6 6 6, Dulcimer> (#T: (#1: []vMi /[La+LA]ado mi mi /re so [sol:la]so[fiso] /[[sol:fi][so+re]]ti. tilla [[lalti]lla][solfi] /so do oTi /Lado mi mi /re so so /solti tilla laasolfi /so do o[])* (#2: []vdo </5 7 6 /6 6 6>/lTi mi mi /re do odo /lTi mi mi /re do odo /n5mi s:doTi redo /TiLa doTi LaSi. /La La a[])*)*
<&: *[n5] Andra satsen har sju takter. Till en början spelade Timas Hans polskan med endast sex takter i denna sats, de fyra första som härovan, de två sista så här:

&e: *[n5] La dua frazo havas sep mezurojn. Komence Timas Hans ludis la polson je nur ses mezuroj en tiu frazo, la kvar unuajn kiel supre, la du lastajn ĉi tiel:

(#: <[La]=G> /mi doTi redoTiLa /doTiLaSi La La)*
Sedermera spelades alltjämt enligt versionen med sju takter. Timas Hans tyckte dock, att på detta sätt lät "dialekten" i de tre sista takterna en smula oklar. - Dessa tre takter synas också kräva annan taktindelning, nämligen 2/4-takt.

Poste daŭre ludiĝis laŭ la versio kun sep mezuroj. Timas Hans opiniis tamen, ke en tiu maniero la ”dialekto” en la tri lastaj mezuroj sonis iom malklara. – Tiuj tri mezuroj ŝajnas postuli ankaŭ alian mezurdividon, nome 2/4-takton.>
ludi
'# Timas Hans Hansson, Dalbyn, Ore:

# 20. BOGGDANSEN. Långdans, urgammal melodi:
<{La Bugga danco. Ĉendanco, pramalnova melodio}>
<2,2:3, [La]=A, [Tu]=7/4, [n6]= (&: Hej.)+, /4 8 6 /5 7 6, Synth Voice>
(#T: (#1: nmil[fami]hvre /nmi la la /[lalti]lla soofi soomi /Crdoh [do]lDndo2 (reehfa /n6lxmi i)*3 miire /mi la la /la soofi soomi /Crdo [do]lDndo2 reehfa Rn:<1,5:>(/n6lxmi i [re+Re]ehfa)* /n6lxFtmi i) (#2: nmiihre (/Crdoh [do]lDndo2 re /miifa mire mire)* /doh do Tu Rn:<1,5:>/xLa a [So+SO]ohTu /lxLa a SoohTu /lxFtLa a)*)*11
<&: Timas Hans berättade, att han i sin ungdom ofta såg gammalfolket dansa denna långdans. Hållande varandra i händerna och bildande stor ring, som rörde sig än framåt, än tillbaka, gjorde de dansande, som mest voro gubbar och gummor, därunder mycket underliga danssteg. På varje takts första taktdel hoppade de växelvis på högra och vänstra foten, lyftande den andra foten högt upp. På första taktdelarna av första satsens fjärde, femte och sjätte, tionde, elfte och tolfte takter samt andra satsens sjätte, sjunde och åttonde takter ropade de dansande ett ljudligt "hej". ->

<&e: Timas Hans rakontis, ke li en sia junaĝo ofte vidis la maljunulojn danci ĉi ĉendancon. Tenantaj unu la alian en la manoj kaj formantaj grandan cirklon, kiu movis sin jen antaŭen, jen reen, la dancantoj, kiuj estis ĉefe maljunuluĉoj kaj maljunulinoj, faris dume tre strangajn dancopaŝojn. Je la unua taktero de ĉiu mezuro ili hopis alterne je la dekstra kaj je la maldekstra piedo, levantaj la alian piedon alte supren. Je la unuaj takteroj de la kvara, kvina kaj sesa, deka, dekunua kaj dekdua mezuroj de la unua frazo kaj de la sesa, sepa kaj oka mezuroj de la dua frazo la dancantoj vokis laŭtan ”hej”-on. ->

<&: Så beskrev Timas Hans boggdansen. Dess melodiform är tydligen identisk med det slags melodiformer, som annorstädes gå under benämningen långdans. Timas Hans' beskrivning i övrigt på själva dansen stämmer också väl överens med vad spelmän från andra trakter, i och utom Dalarna, berättat om långdansen eller "den långe dansen".>

<&e: Tiel priskribis Timas Hans la bugg-dancon. Ĝia melodia formo ŝajnas esti identa kun tiaj melodiaj formoj, kiuj aliloke nomiĝas ĉendanco. La priskribo de Timas Hans cetere pri la danco mem ankaŭ bone kongruas kun tio kion muzikistoj el aliaj distriktoj, en kaj ekster Dalekarlujo, rakontis pri la ĉendanco aŭ “la longa danco”.>

  1 2 3 4