Pasi

Uzanto:
Pasvorto:

C M Bellman:

C M Bellman

  1 2 3 4

ludi
# Sång Nr 1. Om Bacchi adelsmän och deras vapen:

{
"Bacchi härolder med guld och beslag,
blir det kapitel?" Nej inte i dag!
"Blir det inte riddarslag?"
Inte, inte säjer jag!
"Varför då kåpor och spiror, min vän?"
Jo, kära hjärtandes, saken är den:
Kolmodin och Holmström sen
sku nu bliva adelsmän.
"Nå, så säjer jag: Må göra!
Värdigt Kolmodin upphöjas...
Vad namn och vapen skall han föra?"
Jo, han heter Källarcreutz,
han heter nu von Källarcreutz.
Bacchus själv hans vapen målar:
i rött fält en guldpokal;
runt omkring ett lövverk prålar
med tulpaner och bregal;
överst ses i gyllne strålar
(riddarns namn och åretal.)*

"Tvi, tocka vapen vill jag inte ha!
Bacchi härolder så granna..." Hur sa?
"Gula kåpor - nå hurra!
Spiror med!" Hur sa? Va ba?
"Men kära hjärtans, förlåt mig, jag ber:
blevo då några ej adlade fler?"
Kära hjärtans, många fler:
Holmström fick ock sitt baner...
Tag en sup, på skorpan tugga!
Holmström - hör hans adelsnamn -
han heter nu von Ehrensugga:
vackert barn i Bacchi famn!
ett vackert barn i Bacchi famn!
Aldrig han baneret mistar,
ty han kämpar i sin tro.
Bacchus själv hans vapen ristar:
i ett gyllne fält - jo jo -
under tvenne oljokvistar
(står en sugga vid en ho.)*

"Tvi tocka vapen! Jag passar ej på
bland Bacchi krymplingar välboren gå:
jag vill ej hans lagrar få...
Blev ej flera än de två?"
Jo, kära hjärtans, ändå en god vän:
han, officianten med asken - ja, den -
Kilberg. "Den, du?" Ja, just den...
Rör på tappen, drick igen!
"Käre, säg vad namnet heter?"
Jo, han heter Adlerstop.
Fioler, valthorn och trumpeter
kring hans vapen fästas hop,
omkring hans vapen fästas hop.
I rött fält ett tennstop glimmar,
och en örn på locket står;
mitt i skölden solen strimmar,
och i soln en kräfta går;
nedanför en valfisk simmar
(och i gapet står: 'Gutår!')*

"Tvi tocket vapen - det ger jag åt hin:
kräftor och valfiskar, örnar och svin,
valthorn, flöjter och violin!
Men vad eljest hölls för min?"
Jo, kära hjärtans, en Nystedt, vi se,
har uti vapnet - långt mer än de tre -
verklig mer simplicité
än de andra adlade.
"Kära, säj vad namnet bliver?"
Ack, vad dårskap på vår ö!
Jo, Oelheim han med 'Oe' skriver -
Meissner skriver bara 'Ö'!
ja, Meissner Ölheim har med 'Ö'.
Tvenne tigrar skölden fatta,
vilka sig på ändan ställt.
Runtomkring ä rankor satta:
överst flyr en bisvärm snällt.
Men se vapnet, se och skratta -
(en blå näsa i rött fält!)*

"Tvi, fader härold, så när had jag spytt -
gammal familje, fast vapnet är nytt!
Stamfar var, som man uttytt,
Noak eller Lillepytt.
Oelheim med 'Oe' det är då hans...
Vad tar den andre för färger och glans?
Är det prytt med hjälm och krans,
trummor, fanor, pik och lans?"
Kära hjärtans, hur du frågar!
Vem kan repetera allt?
Jag är så törstig - du mig plågar -
hit en sup. Det är så kallt.
Tag hit en sup. Det är så kallt.
Meissner Ölheims vapen, kära,
är uti en fyrkant ställt:
tvenne kattor skölden bära.
Hit en sup! Ich hab' kein geld.
Meissner Ölheim bär med ära
(en röd näsa i blått fält.)*
}


<F-dur, Allegretto, 1,3:2, {Rätt tempo?}>
(/DoDoDo DoDoDo /DoReMi Re /ReReRe ReReRe /ReMiFa Mi (/MiiDo SooDo /TIILA SO)*2)*2
(<1,95:3> 2* /Do o3Mi Re3Fa /Mi3Fa So SO /LA A3Do TI3Re /Do3TI Do '1 SO '2 La /So3Fa Mi3Re Do3TI /Do o o)
(2* /MiiDo FaaRe '1 /So3FaSoo MiiDo '2 /So3FiSoo Do)*2
(/SooSo LaaSo /LaaTi dooSo /SooSo SoLaFa /MiFaMi Do)*2
ludi
# Sång Nr 2. Om Bacchi första riddarslag:

{
/Ordenshärolder, /tan era spiror!
/Och Stendeckor, trumla /nu -
/bom, bom, bom, bom! Med /pukor och liror
/Bacchi fest vi fira /sku.
/Riddareka/pi-itlets /vå-å-å-åta /gubbar,
{ /klang! Bacchus dubbar }*3
/Lundholm,
/brä-änvins/brä-ännarn... /Vä-ä-ä-ärdig /du!

Ordenskapitlet ingen nu rubbe!
Lundholm han är värdig han:
Hodie mihi, cras tibi, gubbe,
du uti din stjärna fann.
Riddarn Appelstubbe, tullinspektoren,
{ klang, är friboren, }*3
Bacchus,
bland hans hjältar ålderman.

Hjälte vid tunnan, stå inte flater -
riddarkåpan knäpp igen!
Patria ubi bene, kamrater,
står i stjärnan... ser du den?
Vivat semper Bacchus, glas och buteljer!
{ Står du och sväljer, }*3
Österman,
Österman, stolmakaren?

Främst bland Bacchi hjältar han tråkar,
hjälper de andra i sin mull;
men när som klotet käglor råkar,
dimper kägelkungen kull.
Veni, vidi vici! står uti stjärnan.
{ Klang! Bacchus ära'n }*3
längesen.
Vivat Bacchus och var full!

Riddaren Bacchus ville betrakta...
Sockerbagar Halling, stå!
Puka, Stendecker, inte så sakta -
lyft upp pinnarna och slå!
Aut Cæsar, aut nihil! hans valspråk bliver.
{ Klang! Bacchus giver }*3
Halling
tappen till att suga på.

Än finns en stjärna, målad och prickad,
för tullskrivaren Agrell.
Promt till Norrköping varder han skickad,
som Merkurius kvick och snäll.
Semper adsum! riddarns valspråk heter...
{ Pukor, trumpeter, }*3
pukor!
Nu kapitlet slöts i kväll.
}


<C-dur, Allegretto>
(/do dodo dodo /do TiLa SoFa /MiRe DoRe MiFi /So o o)*2
(/do3mi re do /do Ti do /SoLaSo fa mi /mi re h /do LaTi doLa /re Tido reTi /mi dore mifi /so So h /do Ti La /So ofa mi /re6mire do Ti /do o o)

ludi
# Sång Nr 3. Om Bacchi andra riddarslag:

{
Se menigheten,
hör på trumpeten,
pukorna vid Bacchi riddareslag!
Två servitörer
bli kommendörer
av hans orden denna dag:
ordensgärolder, Gloch och Kämpedal,
bär sina spiror utan allt förtal.
((bom,)*5)*
utan allt förtal.

Trohet bör lönas,
tapperhet krönas,
romersk dygd bör romersk ära få,
segrande lansar
bindas med kransar -
Bacchus tänker likaså.
Skattmästarn utav orden, Kolmodin,
bär uti korset två förgyllda svin,
((bom,)*5)*
två förgyllda svin.

Klinga med glasen,
rör orgelbasen!
Riddarena upp i koret nu gå.
Klang! Bacchus dubbar
två käcka gubbar,
stora hjältar bland de små.
Meissner ditt valspråk 'Tota die' för,
Nyboms 'Plus ultra ... ' Hör pukslagarn, hör.
((bom,)*5)*
hör pukslagarn hör!

Undan för ropet!
Nystedt för stopet,
Planberg går som ordens kanceller,
Truppen sig sluter -
ordens statuter
Joseph Israelsson bär.
Ordensperuken bäres i ett skinn:
Jensen den sätter uppå Kolmodin,
((bom,)*5)*
uppå Kolmodin.

Allt skall skicka:
låtom oss dricka
friskt de nya riddarenas skål!
Friska humörer,
hej, kommendörer,
lustigt i vårt våta prål!
Orden upplivad, gammal och vis,
äldre än ordo aurei velleris,
((bom,)*5)*
aurei velleris.
}



<[do]=A>
(3* (/do Sodo Tire)*2 /doLa SoFa MiRe '1 <[La]=[do]> /Do TIDo LA
'2 (/Do o o <[do]=[re]> 2* /re Sore Sore /Sore doTi do '1 <[re]=[do]>) <[do]=[La]> '3 Do o o)

ludi
# No 4. RIDDARE-EDENS AFLÄGGANDE
i Ordens Capitlet:


{
Timp.--- Hör Pukor och trompeter!
Hvar Riddare står så feter,
Med rosor och guld-beslag.
I dag blir det Riddar-slag.
Timp.--- Stig fram du Bacchi hjelte,
Knäpp igen dit Riddar-bälte;
Och, Lundholm, stå ej så tvär;
Stig Riddare fram och svär.
Tromb.--- Hör Knapen han spelar ---Oboe.
Lundholm var värdig! Tag stjernan här. :||:

Timp.--- Jag, Lundholm, jag bedyrar,
Af bränvin min hjerna yrar,
Af bränvin är all min blod,
Och flaskan är min klenod;
Timp.--- I Stjernan jag nu vinner;
Mitt timglas det sagta rinner.
Ach! Ach! tocken stjerna, lull!
Aj aj! om hon vor af gull!
Tromb.--- Hör Knapen han spelar ---Oboe.
Var Apelstubbe värdig! Fall ej omkull. :||:

Timp.--- Jag Apelstubbe lofvar,
Om lyckan mig väl begåfvar;
Ell' om hon mig intet ger,
At fäkta vid ditt baner;
Timp.--- Jag tjent min Kung vid bomen,
Men Bacchus min Far med gomen;
Jag skrattar inför din tron
Åt syssla och suspension.
Tromb.--- Hör Knapen han spelar ---Oboe.
Österman var värdig! Stå rätt på skon. :||:

Timp.--- Jag Österman allena,
Contract i min minsta sena,
Jag står nu här vid ljus,
I nattråck och i karpus;
Timp.--- Jag svär och bekräftar,
Den stjernan man på mig häftar,
Skal dingla och dangla våt;
Mitt öga det går i gråt.
Tromb.--- Hör Knapen han spelar ---Oboe.
Agrell var värdig! Låt, Knape, låt. :||:

Timp.--- Hör Jensen! - Hvad befaller?
Hit flaskor utaf kristaller!
Skattmästar-peruken fram,
Pomada, och tång och kam,
Timp.--- Agrell han skall nu bära
Skattmästar-kors med ära.
Ja Vivat i Bacchi tjäll
Skattmästar Pehr Agrell!
Tromb.--- Hör Knapen han spelar ---Oboe.
Dubbningen i Capitlet slöts nu i quäll. :||:

}




<C-dur>
(/do (do3do )* /do o Mi /Fa a3Re So3Fa /Mi Do Mi /Fa3Fa Re So3Fa /Mi Do do /re (re3re )* /re e do /Ti LaSo LaFi /So o o )*
(/re (So3So )* /So o miso /so fa mi /mi re domiso /so fa mi /mi re h 2* /(do )*3 /do mi h /Mi Fa So '1 /La a a '2 /Do o o)
ludi
# Sång Nr 5a:
<{
Dyrbart aftonoffer
vid
för detta härolden i Bacchi
riddarekapitel
herr JOHAN GLOCKS
öppnade och tillslutna griftekor,
upptänt på Gröna Jägaren
emot morgonen vid solens uppgång
den 9 Juli 1770
av
v o n B e r c o,
kommendör.
}
>


(&:
Så vandra våra store män
ur ljuset in i skuggan.
Här ligger denne riddaren
utav Förgyllda Suggan
i gravens mörka vinkel gömd
och svept i bara kransar,
förträfflig man och vittberömd
i Bacchi lek och dansar!

Din häroldsspira brytes av
av mig och dig och döden.
Din flaska krossas på din grav
och klingar dina öden:
var droppa, till den sista tår
som sprids i blanka strålar,
din vinter, sommar, höst och vår,
din dag och afton målar.
)


<C-dur, Allegretto>
(3* Do /Do Mi Mi So /So do do '1 So /do So do So /So Fa Mi '2 do /Ti La So Fi /Fi So So So /So Si Mi So /Ro Mi La So /Fa La Fa Mi /Mi i Re '3 La /So Fa Mi Re /Re Do Do)
ludi
# Sång Nr 5b:

<{
Välment sorgesyn,
imaginationsvis förklarad
vid
JOHAN GLOCKS
avgång från jordklotet
av
v o n E h r e n s u g g a
om aftonen på Förgyllda Draken
den 11 Juli 1770.
}
>


{
Se, svarta böljans vita drägg -
ack, se hur Karon stretar!
Han vrider vattnet ur sitt skägg
och med sin båt arbetar:
Med åran vill han vågen slå,
men vågen slår tillbaka,
och himlens fönster öppna stå,
och alla skyar braka.

Förgänglighetens fält jag ser,
fast mörkret mig förblindar.
Min Glock i Karons båt går ner
och vräks av storm och vindar.
Farväl med vin och dubbelt-öl,
och bort med glas i handen!
Rättnu, min vän, så är din köl
vid elyseiska stranden.
}

<G-moll, {Moderato}>(Mi /La3La La La /So3So So
Mi /La3La La La /Ti Ti hTi /do3do do do
/Ti3Ti Ti Ti /La3Ti La Si /La La hLa
/La3mi mi re /do3Ti La ado /Ti3do re
do /do Ti ire /do3Ti La La /Si3Fi Mi La
/Ti3do La Si /La La)
ludi
<1,3:> # Sång Nr 5c:

{
En gyllene och blomsterrik urna,
enfaldeligen nedsatt
på de elyseiska fälten
den åttonde dagen i hömånaden 1770
in tumulo
GLOCKII
av
K ä m p e n d a l,
nuvarande förste härolden i Bacchi
Ordenskapitel.

Så slår min Glock nu locket till
uppå sitt stop och vandrar -
varthän, jag icke veta vill...
Gutår! Jag dig ej klandrar.
Du har förfall: du måste dö
och skiljas från vår lusta.
Men vi med glas på denna ö
ditt lov i klunkar pusta.

Du druckit så din saft till slut,
så lärt din druva pressa,
att varma oljan rinner ut
uppå din kala hjässa.
Din hydda var så våt i dag
/jag kan dig ej befria/,
så våt, att döden vid sitt slag
har rostat full sin lia.
}


<[La]=G> (So /(do)*4 /(So)*4 /do do re re /mi i
re mi /fa fa mi mi /re re do do /re re doTi LaTi
/do o do mi /(mi)*3 so /(re)*4 /(do)*3 mi
/Ti i Ti Ti /La La Lado Tido /(So)*3 do /La
fa mire doTi /Ti i do)

ludi
# Sång Nr 6. Över brännvinsbrännaren Lundholm:
<G-moll, Andante>
(La /La a Ti /do o Ti /do o re /mi i re /do re e /mi i re /do re e /mi i mi /mi i fa /so ofa mi /mi i re /do o mi /mi re do /Ti La mi /mi re do /Ti So LaTi /do o Ti /La a a)
{
Hör, klockorna med ängsligt dån
nu ringa för en Bacchi son,
för riddarn Lundholm där i vrån,
av döden uppsluken.
Se, ordensperuken!
Se, stjärnan på'n!

Hör klockorna vid mörksens tull!
Sov, gamle Lundholm, sov lull-lull!
Kupido sjunger vid din mull:
"Om nånsin din maka
skull kysst på din haka,
hon blivit full."

Din morgonsol brann sällan klar,
din middag blott en skymning var,
din näsa aftonrodnad bar:
så rödlätt och trinder,
av mörkblå kinder
hon skugga har.

}

ludi
# Sång Nr 7. Till Kärleken och Bacchus:
<C-dur, 2:4>

(/do SoSo do So / FaMi ReDo So o)
{/Kärlek och Bacchus /he-elgas min skål!}
(/DoRe MiFa So SoSo /LaSo FaMi Re Do)
{/Be-egge sku firas av /u-ungdom och ålder.}
(/do SoSo do SoSo /FaMi ReDo So)
{/En ger jag hjärtat, den /a-andra min bål,}
(doTi /La redo doTi LaSo /Ti La So o)
{ty-y /Bacchus ger Astrild här/o-older}
(/So FiSo La LaSo /So FaMi Fa a)
{/Femton års flicka och /fuller pokal}
(/Fa MiFa So Fa /Fa MiRe Mi Do)
{/är vad i världen /helst mig behagar...}
(/do dodo do DoDo /ReFa MiSo SoFa MiMi)
{/Ack vad jag önskar uti-i mina da-agar hos}
(/So SoSo So LaFa /Mi FaRe Do o)
{/Venus bli fänrik, hos /Bacchus korpral!}



ludi
# Sång Nr 8. Önskningsväg av homom såsom en Bacchi man:
{
Ack, om vi hade, go vänner, en så
ungerskt vin för vår strupa
och att vid såstången vi voro två
som hade lov till att supa!
Vi skulle ligga - gusigne Guds lån -
jag och kamraten med tungan i sån.
Ack, om vi hade, go vänner, en så
ungerskt vin för vår strupa!

Ja, fast den sån vore tunger som bly,
skull han bli lätt till att bära:
jag skull med krafter och rosende hy
lyfta min börda och svära,
och min kamrat skulle ta mig i famn,
dansa med stången och sjunga mitt namn.
Ack, om vi hade, go vänner, en så
ungerskt vin för vår strupa!

Ej på trehundrade steg någon själ,
nej, ingen käft på trehundra!
Nej, våra portar skull stängas så väl:
ingen skull bulta och dundra.
Bulta nån dit, skull vi lyfta vår stång,
fäkta som bröder och dö på en gång.
Ack, om vi hade, go vänner, en så
ungerskt vin för vår strupa!

Båd uti urväder, solsken och slask,
dunder och blixt och i torka,
ja, om från himlen föll änglar pladask
neder i sån, skull vi orka,
orka att slåss, köra upp dem till mån,
taga basunen och dricka ur sån.
Ack, om vi hade, go vänner, en så
ungerskt vin för vår strupa!
}

<[do]=C, {Vivace}>
(3* /So SoFa Mi ReDo /La LaLa So o /So LaTi do remi /re e do o '2 /fa fami re remi /fa fami re e /fa fami re mido /Ti doLa So o)






ludi
# Sång Nr 9. Då han vid måltidskalaset tackade värden och värdinnan:
{
Nå, öd/mjukaste tjänare, /gunstig herr värd!
Klang, en /klunk uppå skinkan, innan /steken blir skärd!
Vad den /soppan den var de-eli-i/kat - utan flärd -
och de /frikadellerna char/manta, herr värd!
Sillsal/laten förträfflig med /äpplen och lök!
Deli/ciös den kalkonen i sin /flottiga rök!
Maken /bringa näpplig fi-inns i-i /konungens kök.
Råga /mer i glasen och den /punschen försök!
/Samtlige vänner /kring denna bål
ha den /ä-äran vid fru värdinnans /skål
buga oss.
{<Kor> Nå, öd/mjukaste tjänare, /gunstig herr värd!
Den /skålen blir dig tillkänd, /tömd och förtärd.}

Nå, så klang för den sköna! Än ryker vår bål.
Klang, min nådiga! Drick och stäm in i vårt skrål!
"Har den äran dricka gunsti herrarnas skål."
Klinga, granne, press i botten, drick vad du tål!
Min herr Bredström, ödmjukaste tjänare! "Tack!"
Skål, högädle herr rådman! Det var kostelig rack.
Min herr tullförvaltare - förlåt mig - jag drack!
Vad den varman punschen är storståtelig... ack!
Samtlige vänner kring denna bål
ha den äran vid fru värdinnans skål
buga oss.
Kor: Klang, I skönheter! Se, ännu ryker vår bål
med sleven full av rack, citroner och prål.

Din ödmjukaste tjänare dricker dig till -
klang, en klunk, lilla Iris! Vill du blott som jag vill,
skall vår brudsäng bäddas så där medio april,
och fiolerna sku drilla drill uppå drill.
Med den handen, som detta mitt hjärta försmår,
och det vackra bröstet, som nu sväller - gutår -
skall väl tryckas till min famn nästa år.
Samtlige vänner kring denna bål
ha den äran vid fru värdinnans skål
buga oss.
Kor: Din ödmjukaste tjänare dricker dig till
ett styckfat fullt i botten... Hit med en sill!
}

<[do]=G, {Marsch}>
(so3fa /mi mi3fa re re3mi /do do3do do mifa /so fami laso fami /re re3re re Ti3do /rere doTi sofi mire /do La3La La fifi /sore mido Ti La /So So3So So)*
(h /re re3re mi mi /fa re3re re so3fa /fami remi fami redo /re So3So So so3fa /mi mi3mi re re3re /do do3do do re /mi3fa so3la mi re /do do3do do)
ludi
# Sång Nr 10. Då han supit över midnattstid:
<[LA]=C, {Andante con moto}>
(o /So So Mi Do /La La So o /do So Fa Mi /Re e Do)*
(MiFa /So So Fa Mi /Fa a a)* (MiFa /So ReMi Fa)*
(a /Mi So La Ti /do o So o /Fa Fa Mi Mi /Re e Do o)

{
/Supa klockan /över tolv,
/leva bland för/ryckta!
/Jorden är mitt /kammargolv,
/solen är min /lykta.
Jag bryr /mig om ingen/ting,
blott att /hjärnan löper /kring,
{ löper /kring, löper kring}*2
/intill dess hon /domnar
/och jag fattig /somnar.

I min farfars gamla rock
(hål uppå armbågen)
står jag bland en lustig flock,
super bara rågen,
tar mig ur de vackra krus
morgon-, middags-, aftonrus,
{ aftonrus, }*4
och så blir jag röder
som de äkta bröder.

Stode salig far min opp
och mig hörde hicka,
sade han: "Min gosse, topp,
vi sku brorskål dricka!"
'ja, min bror', så svarte jag,
'drick med mig till ljusan dag,
{ ljusan dag, }*4
sedan må du ila
åter till din vila!'

Bleve jag en riker man,
finge mynt i pungen,
skulle jag till jul, minsann,
klä mig grann som kungen,
köpa mig, förrn någon tror,
rock och väst och nya skor,
{ nya skor, }*4
och så pung i håret
och så ur på låret.

Men min strupe vill bli full,
tål ej denna torken.
Gull ej annat är än mull -
gubbar, tan ur korken!
Låtom oss i ro och fred
svälja sista klunken ned,
{ klunken ned, }*4
och oss sedan döda
i det våta röda.
}

ludi
# Sång Nr 11. På kvällskvisten under önskan att han vore kung:
{
Portugal, Spanien,
Stora Britannien,
ack. om jag ägde de kronor i kväll
uppå min hjässa,
skull en prinsessa
vila i famnen liksom en mamsell,
jag och min lilla
somna så stilla -
av mina björnar jag bjöd farväl.

Bomber, raketer,
pukor, trompeter
skulle oss väcka med dån och med knall,
våra drabanter
spela sin lanter,
dricka vår skål utur krus av kristall.
Jag skull ock dricka:
vivat, min flicka!
Sen skull det smälta tills dagen blev all.

Ostron jag väljer,
rhenska buteljer
skulle min drottning och jag tömma ut.
Pudding och russin,
vofflor ett dussin
bleve vår frukost, en kallsup till slut.
Skönaste knaster -
hundra piaster
skålpundet kosta skull uti minut.

Skål, kamrater,
generalstater,
helige fader i Rom och din ätt!
Slut på min mässa -
farväl, prinsessa!
Kronan är borta... hon kom också lätt.
Ände på psalmen!
Jag går till Malmen
och på kredit tar en sup och kotlett.
}

<F-dur, Allegretto>
(2* /(Do)*3 /Do o SO /(Mi)*3 /Mi i Do /(So)*3 /LaSo Fa Mi /(Re)*3 '1 /Re e h '2 /Do o h)
(/Fa Fa La /Re e Re /Mi Mi So /Do o Do /do Ti La /So Mi Do /Fa Re TI /Do o o)
ludi
# Sång Nr 12. Huruledes han bjöd hela olympen på kalas:
{
Venus, Minerva,
Mars bland de djärva,
han, som med trummor och döden går på,
Pallas och Klio,
muserna nio,
Jupiter, Pluto, Apollo också,
gudar, gudinnor,
hjältar, hjältinnor,
hela olympen, gutår i min vrå

Eder till ära
törs jag besvära
av era nåder den lycka och grace,
utan att ljuga,
att i min stuga
hålla till godo ett litet kalas?
Värden är ringa:
skinka och bringa,
pepparrot, senap och vin några glas...

Bacchus kan språka
hur han skull åka
uti en vagn med Pan och Sylvan.
Febus ej mäktar,
han sig ursäktar:
gubben har durklopp och dras med kvartan.
Ja, Melpomene
har ont i bene -
fröken dock skicka mig en parmesan.

Juno har snuva -
nattrock och huva
ärna gudinnan att kläda sig i,
Jag blev villrådig;
dock var hon nådig,
sade: "Jag kommer uti chauve-souris."
Vördnad i hjärta,
bävan och smärta -
gudar, gudinnor, kom, gören parti!

Men jag mig stärker,
fast jag förmärker
att från olympen är icke en själ.
Sorgen å sido!
Bacchus, Kupido,
när jag har er, jag ej ledsnar ihjäl.
Lappri i skymfen!
Strunt i olympen...
Tyst - jag nu somnar så roligt... Farväl!
}

<[do]=G>(2* /do do3do do So /mi mi3mi mi do /so so3so laso fami /re '1 re3re re h '2 re3mi do h)
(/fa fa3mi re re /mi mi3re do do /re re3re doTi LaSo /do do3mi do)
ludi
# Sång Nr 13. På klubben:
{
Det var rätt kuriöst! I går afton så satt vi och talte om finansverkets nuvarande tillstånd, sedan kursen blivit reglerad till al pari. Det supponerades av en viss, att du vore bank och låge uti Munkens trappor. Jag krånglade mig upp till dig efter vederbörligt tillstånd. In bona fide ger jag dig min ego i underpant: du vill men jag kan inte; jag kan, men du vill inte. Skulle du då blott för omöjlighetens skull skuffa mig utför åt Lokatten och de trapplösa trapporna?

"Lo/katten, Lokatten - min /frände, gutår -
där /finnas fio-oler och /jungfrur på spår:
i /fönster, i gluggar, i /vinklar och vrår
en /kjortel, en bå-åtsman, och /kärleken rår."

"Vad /frågar jag efter fi/nans och balans,
blott /fyrken och fla-askan och /jag gå i dans?
Med/borgare, bank, al pari och fan
de /kvitta mig li-ika, blott /öl finns i stan."

Men Italien - se nu - Holland, Spanien, månne deras politiska byggnad, i anseende till achiska freden, westfaliska freden, koncilium tridentinum, börsen och inkvisitionen, kan äga bestånd?

"Består du mig brännvin och pipor och krus,
jag aktar en krona liksom en kardus,
karduser som kronor och siffror som null,
westfaliska skinkor som spiror och gull."

"Jag skattar min flaska och sjunger min ton,
en öltunna mer än en kungelig tron.
Men finge jag råda, skull dagligt i söl
båd kung och minister få simma i öl."
}

<G-moll, Allegretto>
(#Melodi: So /(do)*4 Ti La /(So)*4 o So 2*/La Ti do mire2 do Ti /(do)*4 o '1do /(mi)*4 fa so /(re)*4 e mi)
ludi
# Sång 14. Vid tanken på rikedomen:

{
Hade jag sextusen daler
I quartaler :||:
Och en tunna guld i arf,
Si då skulle jag hålla baler,
Med pocaler :||:
Glömma bort vårt tidevarf.
(&c: Men framför alt så skulle jag dricka,
Och få nicka,
Och få hicka,
Och få dricka,
Glömma verldens små besvär.)


Löpare och Kusk och Lakejer,
Som jag säger, :||:
Skulle jag då också ha,
Mumsa Nebbens kräft-pastejer,
Jag ej väjer, :||:
Ropa natt och dag hurra.
&c

Jag skull sätta hatt på min hjesse,
Ta på Esse', :||:
Kungen, Femman, vinna til slut;
Gubbar, sen som riker en bjesse
På intresse :||:
Låna mina pengar ut;
&c

Handla, vandla skull jag så frier,
Rederier, :||:
Stora skepp i Ocean,
Köpa mig sen gods i partier,
Säterier, :||:
Röda grindar kring vår plan.
&c

Min paulun med blomster och kransar,
Gröna fransar, :||:
Och blompottor ofvanpå.
Hjertat i mig spritter och dansar,
Jag min ansar, :||:
Til min brud dit vil jag gå.
&c

Ach hur lätt et ord skull mig vinna!
Tjenarinna, :||:
Hur mår du min söta man?
Hjertat börjar darra coh brinna;
Min gudinna, :||:
Krama mig så ömt du kan.
&c

Men ach! det til slut med mig lider;
Usla tider! :||:
Snart mitt ödes mått är fyldt;
Blir jag gift, en ting i mig svider,
At man vrider :||:
Mig en krona oförskyldt.
Men då til tröst så skall jag ock dricka,
Ock få nicka,
Och få hicka,
Och få dricka,
Glömma verldens små besvär.

}


<G-moll>
(La La /mi imi fa mire /mi do h mimi /fa re h rere
/mi do mi ifa /laso fami mire doTi /do o)*2
(mi redo /Ti ire redo TiLa (/Si Fa h LaLa)*3
/Si Fa do ore /fami redo doTi LaSi /La a)
ludi
# Sång Nr 15. På källaren:
{
Kom, sköna källarflickor,
i hurtigt språng, i tripp och trav!
Slå upp båd sprund och svickor,
och låt mig supa brav!
Torstig är jag,
natt och dag
matt och svag -
giv mig vin av femton slag!

Hur ljuvligt månd det vara
att tappert dricka glasen ut
och se sig själv i fara
att dimpa var minut!
Hurtigt! Jag ler -
rättnu ser
jag ej mer
att gå hem till mitt kvarter.

Jag vill ej vara nykter
för allt, för mycket, mycket gott:
man lever så betrykter,
när inte vankas vått -
jag håller för
strupen bör
som ett rör
läskas, vätskas, tills man dör.

Så drickom nu i botten -
ack, hjärtans gubbar, gör er flit!
I denna sällhetslotten
så vankas ingen nit.
Klingande glas
gå i kras
i kalas,
när där många klunkar tas.

Så väckas glada tankar
i Bacchi äkta paradis.
Friskt bär upp många ankar
av franskt och portugis!
Ingen nu tål
någon skål
i vårt skrål:
supa är vårt ändamål.

Se, stjärnorna de blänka
och nattens kulna dimmor stå!
Jag orkar ej mer tänka,
ej se, än mindre gå.
Gubbar, minsann,
på varann
måste man,
nu förlikas som man kan.

Jag dimper över ända -
min hjärtans supebror, jag ber,
din skål, min vän! Kan hända
vi aldrig råkas mer.
Nu ha vi fått
mycket gott,
mycket vått,
som vårt hjärta efterstått.
}

<G-moll, {Allegro ma non troppo}>
(hLa 2* /Lami mire /re miMi /LaTi dore '1 /mido LaLa '2 /mi i)
(/mi mila /mi mifa /mi redo /Ti dore /mire doTi /La ah)
ludi
# Sång Nr 16. Sig och bröderna till filosofisk hugsvalelse:
{
Är jag född, så vill jag leva
och må väl på bästa vis,
som en Adam med sin Eva
uti paradis,
stekta sparvar uti munnen få,
dricka nektar, sova sött och uppå rosor gå,
klappa den mitt hjärta tänker på,
sjunga visor, dansa polska, trumla då och då.
Vid min flaska vill jag somna,
vid min flicka vakna opp -
när min hjärna börjar domna,
saktar sig mitt lopp.

Mina dagar då försvinna
lustigt på vår sorgepark.
Venus, bliv vår hjärtgudinna,
Bacchus, strupmonark!
Snäser någon mig för fylleri,
hut för tunnor tusan, han skall alltid torstig bli!
Får jag inte Chloris ta uti,
ta mig tunnor tusan, i förtreten supa vi!
Kom, kamrater, låt oss stimma!
Punsch och bischoff upp i skyn,
till dess döden med sin dimma
skymmer för vår syn!
}


<F-dur, Andante>
(#1A: /So3Fa MiMi FaFa ReRe)
(#1B: /Mi3Re DoReMiFi SoSo So)
#1A (#1C: /MiMi ReRe Do o)
(/SOLATIDo ReRe ReRe Re
/(ReDoReMi)*3 Re /DoReMiFa MiMi MiMi Mi
/(MiReMiFa)*3 Mi #1A #1B /So3Fa MiMi Fa3Mi
ReRe #1C)
ludi
# Sång Nr 17. I full enighet med Bacchi kalender:
<[Do]=C, 1,8:>
(hdo /TiLa SoFa MiiMiFa SoLa /SoFa MiiReFa MiRe Dodo /TiLa SoFi SoLaTido redo /Ti La So)*2(2* hSo /LaSo FaMi FaaFaSo FaRe /SoFa '1 MiiReFa MiiMiFa MiDo /(MiDo)*2 SooSoSo Sodo /TiSo LaFi So '2 MiRe MiiMiFa MiDo /MiDo MiDo SoSo Sodo /Mi Re Do)

{
I Januari månad - gutår -
så köpte jag mig en väst drap-d'or.
Sen köpte jag i Stakens gränd
en rock, nyss vänd.
Och uti martii månad, kusin,
så köpte jag oändligt fin,
en nattrock av pärlfärgat satin...
Slå i mer vin!
Hurra! Från mars till maj, kära vän,
så hade jag ingen fyrk mer igen
och varken byxor, rock eller skor.
Drick, drick, drick, drick, min bror!
Från juni, juli, så till august,
intill september söt och förtjust,
så satt jag naken full och ful -
och så kom jul.
}


ludi
# Sång Nr 18. Om frossan:
{
Snart /är jag ryckt ur /tidens sköte
och /snart ur Bacchi /armar förd.
Far/väl, du saft, du /söta skörd,
som /under vingårds/männens mö-öte
nu /pre-essa-as vi-id mi-itt /levnadsslut!
För/tvivlan, kom, kom /vid de-et ropet,
kom, /slingra repet /kring om sto-opet,
och /hä-äng mi-ig, se-en ja-ag /tömt det ut!

Nog skönjar jag, när preses dricker,
hur han med tobakspipan tänd,
vid bordet mot den ena än
sin krönta stånka åt mig sticker
men han, som jag, ser blint och snett:
min mun slätt intet mer kan smaka,
likt flugan på en sockerkaka,
när innanmätet är för hett.

Min vän med stopet numro fyra,
rödblommig som den skönsta ros,
så stursk och fräck som en matros
med nio pund i engelsk hyra,
fördömer mig till avunds djup:
han hade lust mig söndersåga,
om jag ej i min kulna plåga
vid paroxymen tar en sup.

Men nej, nej, aldrig denna tunga
en enda droppe mer förmår,
hon knappast väser fram: "Gutår!"
förrn kölden stelnar blod och lunga
och benen domna i min bädd:
min hand blir is och näsan vatten,
min fot som glas, och hela natten
regerar själen yr och rädd.

Ja, där som fordom på min kista
ur flaskan Bacchus åt mig log,
står nu en skål från Liljans krog
till ölostvassla till mitt sista
och havresoppa i mitt stop...
Ett turkiskt papper med jalappa,
en tom butelj och doktorns kappa
blir bouppteckning alltihop.
}

<F-dur, Andante>
(SO /Do Do Re Do /Fa Mi Re DoMi /Re Do TI Do /Fa Mi Re hRe /Mi iMi Re eRe /Do oDo TI ITI /LA TI Do Re /Mi Fi LaSo FaMi /MiRe DoTI TILA DoLA /SO LA SO hSO /So oSo Fi iFi /Fa aaSoFa Mi MiMi /Si Mi La Mi /Ti Ti redo TiLa /LaSo FaMi MiRe FaRe /Do TI Do)

  1 2 3 4