# Sång Nr 11. På kvällskvisten under önskan att han vore kung:
{
 Portugal, Spanien,
 Stora Britannien,
 ack. om jag ägde de kronor i kväll
 uppå min hjässa,
 skull en prinsessa
 vila i famnen liksom en mamsell,
 jag och min lilla
 somna så stilla -
 av mina björnar jag bjöd farväl.

 Bomber, raketer,
 pukor, trompeter
 skulle oss väcka med dån och med knall,
 våra drabanter
 spela sin lanter,
 dricka vår skål utur krus av kristall.
 Jag skull ock dricka:
 vivat, min flicka!
 Sen skull det smälta tills dagen blev all.

 Ostron jag väljer,
 rhenska buteljer
 skulle min drottning och jag tömma ut.
 Pudding och russin,
 vofflor ett dussin
 bleve vår frukost, en kallsup till slut.
 Skönaste knaster -
 hundra piaster
 skålpundet kosta skull uti minut.

 Skål, kamrater,
 generalstater,
 helige fader i Rom och din ätt!
 Slut på min mässa -
 farväl, prinsessa!
 Kronan är borta... hon kom också lätt.
 Ände på psalmen!
 Jag går till Malmen
 och på kredit tar en sup och kotlett.
}
<F-dur, Allegretto>
(2* /(Do)*3 /Do o SO /(Mi)*3 /Mi i Do /(So)*3 /LaSo Fa Mi /(Re)*3 '1 /Re e h '2 /Do o h)
(/Fa Fa La /Re e Re /Mi Mi So /Do o Do /do Ti La /So Mi Do /Fa Re TI /Do o o)
