# Epistel Nr 52. Till Movitz, när hans fästmö dog. Elegi:
<Andante, {Moderato}, [Do]=C, [l]=Legato, 2:3, [Ho6h]>

(/So FaMi FaSo /La lSoh do /do lTih re /re ldoh mi
 /refa Lado Tire /do3So So h /mire doTi Lami
 /re3Ti So Ti /doLa So TiLa /So o h /So Sodo miSo
 /So3Fa Fa a /redo TiLa SoFa /Fa Mi h /do6mire doSo MiDo
 /So3Mi Re eSo /do omi refa /fal:miredo. Ta aTa /Laafare do re
 /mi fa are /misofare do re /do o o)

{§1:
  Movitz! mitt hjärta blöder -
    Movitz, Movitz!
Jag sett din fästmö kall och döder.
Grymt jag hör hur Bacchi bröder
  med gråt bestorma skyn;
  en vrider sina händer,
en sitt huvud bort han vänder,
ömt en annan suckar sänder,
  när i de sälla länder
 (hon gömmes för vår syn.
 )*

 §2:
  Sörj, Bacchi män och kvinnor!
    Charlotte, Charlotte
bland Fröjas trogna tjänarinnor,
till en avund för gudinnor,
  gjort Moviz' frihet snärd.
  Dess ögons glans och låga,
hennes fägring och förmåga,
då hon sig på fältet våga
  under Kupidos båga,
 (var gudars åsyn värd.
 )*
}
