# Sång Nr 19. Om döden och dess björn-natur:
{
 Ack, /döden är en /faslig /björn:
 han /kräver livet /varje ti-imma.
 En /tätting och den /stolta /örn
 de /måste samma /våld för/ni-imma:
{ allt /suckar för na/turens /lag.}*2
 Men /Bacchus /ler - lik/så gör /jag.

 Men, till exempel, om så sker,
 att jag får stämning utav döden,
 min livsrevers förfallen ser
 och slut på mina glada öden,
 så må det hända som det vill... ://:
 Men förrn jag dör, så drick mig till!

 Sen vill jag ställa an min färd,
 att bara björnar sku mig bära.
 En björn har jag till vän och värd,
 och bara björnar bo mig nära.
 Kom, björnar, kom i tripp och trav! ://:
 Och Grimmen för min sorgprestav.
}
<F-dur, Andante, 2,2:, {Åkerström}>
(hSo 2*/DoRe MiFa /So La /So odo /TiLa SoFa /Mi Fa /So3Mi '1 DoSO '2 DoSo (/TIDo ReMi /Fa Mi /Re eSo)* /La Ti /do oFa /Mi Re /Do oh)
